Entreprenörskap som undervisningsmetod

  • 17 oktober 2014 14:59
  • Publicerat av: Redaktionen

Motiverade elever som prövar på riktiga uppdrag som entreprenörer. Ett vinnande koncept på Byggprogrammet på Sundsvalls gymnasium – Västermalm. Det har lett till yrkesstolta elever och ett stipendium på 50 000 kronor från stiftelsen Företagsam skola.

Bakom idén står yrkesläraren och mentorn Inge Johansson. Inte något särskilt speciellt, tycker han själv.

– Det enda jag har gjort är att uppmuntra eleverna så att de får lust att lära. Också får man ett stipendium för det. Min belöning är egentligen när eleverna får stå i centrum och växa och jag kan påverka hela deras framtid fast de inte riktigt vet om det. Det är rätt coolt faktiskt.

Inge Johansson är i grund och botten byggnadssnickare, men arbetar som yrkeslärare och mentor på Byggprogrammet, vid Västermalm, sedan fem år tillbaka.

– När de ringde från skolan och frågade mig jobbade jag i Trondheim. Det var mitt i vintern och svinkallt och jävligt. Jag bestämde mig för att prova på att vara lärare i några veckor. Jag trivdes och är fortfarande kvar här.

Skolan ska kännas rolig

Några som däremot inte riktigt trivdes var de byggelever som kom tillbaka till skolan efter längre perioder av arbetsplatsförlagd utbildning (APL). Att ha varit ute på riktiga arbetsplatser gjorde det svårare att känna engagemang under skoltiden. Det ville Inge Johansson göra något åt.

– Det är upp till oss lärare att göra det roligt att komma till skolan. När mina elever kom tillbaka från praktiken 2012 hade jag ordnat verkliga jobb åt dem. Jag frågade om de ville ha den vanliga undervisningen eller bli entreprenörer och agera som riktiga byggare. De fick till lunch på sig att bestämma sig. Jag var så säker på vad de skulle svara att jag redan hade bokat in kunder. Naturligtvis svarade eleverna ja, berättar han.

Eleverna lär sig att lära sig själva

Inges Johanssons erfarenheter och kontaktnät inom byggbranschen har han haft nytta av som lärare.

– Jag har jobbat hela mitt liv som träbyggnadsarbetare och det första man gör då är att hitta en bra metod. Detsamma har jag försökt göra här, alltså hitta en metod som får det att fungera. Det jag gjorde var att jag vågade ge eleverna ansvar och lita på dem.

Bygguppdragen har till största delen handlat om stugor till privatpersoner men även förråd och en stor träbil åt en kommunal förskola.

– Vi ska inte konkurrera med marknaden utan är ett komplement till den. Vi gör bara saker som inte blir gjorda annars. Kan vi så jobbar vi gärna med bygguppdrag inom kommunen, om det inte finns ramavtal med någon annan.

Stipendiepengar går till fortsatt skolutveckling

I somras fick han under högtidliga former ta emot prischecken av landshövding Bo Källstrand på residenset i Härnösand. Vad de femtiotusen kronorna ska användas till är inte helt klart, men definitivt något som leder till skolutveckling.

– Jag och rektorn för Västermalms byggprogram, Annelie Hjelm, kom fram till att vi öppnar ett konto inom kommunen där vi öronmärker pengarna till fortsatt skolutveckling inom just integrering av kärnämnen i yrket och förståelse för det. Kanske det går att hitta på en lösning på problemet att de som går yrkesprogram ofta har dålig fysik. Vi har ju en utbildning inom idrott och hälsa här på skolan. Kanske det går att få ihop?

Motivationshöjande problemlösning

– Eleverna får vara med i hela processen och det är på riktigt. De blir medarbetare och presterar inte för mig eller skolan. Då kommer yrkesstoltheten och motivationen. Vissa kommer till och med in på lovdagar och håltimmar för att de vill göra ännu mera.

Intresset för det här blev större än han räknat med och anbuden bara rasade in. Men det som kunde kännas som problem omvandlades till något bra och innebar bland annat samarbete med andra verksamheter.

– Det var som att kasta en sten i vatten med en massa positiva effekter. För att lämna prisuppgifter till kunder behövde eleverna mer matematik, kunna räkna på volym och ytor och annat. Då införde vi yrkesmatte två gånger i veckan. Vi behövde ritningar, ja men då samarbetade vi med teknikutbildningen. Nu förstår eleverna bättre meningen med matte och andra teoretiska ämnen.

Av ungdom för ungdom

Passande nog har en ny reform i skollagen gjort det möjligt för elever i årskurs tre att vara ute på arbetsplatser. Men det medförde även en del logistiska problem som fick en genialisk lösning, på nära håll.

– Jag hade ju inte möjlighet att skjutsa och hämta elever men så kom jag att tänka på husen här bredvid skolan, där KRIS (Kriminellas revansch i samhället) håller till. De husen såg verkligen ut att behöva renoveras, tänkte jag.

Medlemmarna i KRIS tyckte att det var en väldigt bra idé och nu råder full aktivitet. KRIS står för materialkostnader där en mängd företag ställt upp som sponsorer. Sundsvalls gymnasium – Västermalm ser till att fördela elever i lämplig omfattning, som bland annat gör dräneringsjobb, bygger stödmurar och andra byggjobb.

– Att det sammanfaller så här tror jag kan leda till att eleverna får se en dimension till och får en samhällsinsikt som inte skolan kunnat ge. Det är inte bara den pedagogiska biten med kursmålen som uppfylls. Att elever får en bra kunskapsresa och ges frihet att söka kunskap och lösa problem själva är viktigt. Det tycker jag att vi har lyckats med, säger Inge Johansson.

Text: Anna-Karin Åström
Bild: Anders Wihlgaard

Kategorier:
Entreprenöriellt lärande Gymnasieskolan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *