Träff 3 i nätverket kring programmering

  • 29 november 2017 14:27
  • Publicerat av: Maria Granqvist

Så har vi haft vår tredje träff i nätverket kring programmering. Innehållet för dagen var att vi först skulle prata lite kring progression och kan vi hitta ett sätt som fungerar i Sundsvalls kommun när det gäller vad man gör i olika årskurser kring programmering. Jag, Maria Granqvist, började berätta lite kring frågor som jag tycker att man bör tänka på tillsammans på hela skolan innan det kommer till innehållet tillsammans med eleverna. Läroplansförändringar kräver implementering och många känner sig lite osäkra just när det gäller programmering. Då måste vi ju hjälpas åt och visa att det inte behöver vara så krångligt och att vi faktiskt för vissa saker i klassrummet redan som har med detta att göra. Det gäller bara att själv förstå kopplingen och delge den till våra elever. Min presentation kring detta är det fritt att ta del av. 

Min tanke var att vi skulle diskutera detta lite mera ute i grupperna men… jag hade ju gjort ett riktigt rookie-misstag och lagt ut micro:biten som vi tänkt jobba med andra halvan av tiden på borden från början. Ni vet hur det är när det ligger något nytt och spännande på bordet, man vill ju sätta igång på en gång. Så efter en kort genomgång från mig gick vi över till att titta på micro:bit och hade workshop kring den. Så här skriver Sollentuna kommun om Microbiten på sin sida kring det projekt som pågår där:

”Micro:bit är en mikrokontroller, dvs en liten dator som är enkel att programmera via verktyg som finns på webben. Den har ett antal funktioner och sensorer och via dess in- och utgångar kan den styra och samverka med andra elektroniska komponenter och system.
En dator kännetecknas ju av att den kan ta emot ”input” (knapptryckning, rörelse, värme mm) och sedan enligt lagrade instruktioner (dataprogram) producera en ”output” (tända en lampa, spela upp ett ljud, starta en motor så något förflyttar sig mm).
Den här lilla datorn kan göra en hel del, kanske mer än vad du först tror. Det blir upp till dig och eleverna att utforska och vi hoppas på en spännande upptäcktsresa!”

Alla elever i årskurs  5 har fått en micro:bit i Sollentuna kommun så där finns mycket tips och material att använda sig av.

Jag hade skrivit ut en del guider till olika projekt man kan göra med micro:biten. Det finns flera sätt att programmera den, med blockprogrammering i Java Script eller i textprogrammering i Phyton. Vi jobbade i blockprogrammering. Eftersom programmet är webbaserat och det finns bluetooth i mikrokontrollen så kan du använda surfplattor, mobiler, chromebooks eller datorer vilket är en av anledningarna till att den är så populär idag. Det andra är priset. Ett startset för en micro:bit kostar mindre än 200:-.

De allra flesta gjorde en tärning av sin micro:bit utifrån den här instruktionen. Vill man utveckla den kan man istället för att upprepa 8 gånger lägga till ”on shake” som kommando i början. Några gjorde också en fortune teller och en interaktiv skylt som talade om vilket humör jag är på. Här hittar du fler projekt och uppgifter:

När de flesta av oss gjort klart våra projekt reflekterade vi över vad vi tyckte kring denna micro:bit. Här kommer de refektionerna:

  • Rolig
  • Lätthanterad
  • Svårt när man har liten erfarenheter
  • Bra med färdiga instruktioner
  • Åldrar som microbiten passar för:  mellanstadiet och uppåt.
    Kanske treor om de jobbat med programmering innan.
  • Kan vara bra att ha gjort lite själv innan man kör igång med eleverna. Annars räcker man nog inte till och kan inte svara på eventuella frågor.
  • Kan vara en del av ett NO projekt. Micro:biten och programmering bara en liten bit och en funktion i ett större projekt som jobbar mot kunskapskraven.
    Att se programmering som ett sätt att lösa problem.
  • Skolverket hade bra instruktioner när det var här och hade sin programmeringskonferens.

När vi avslutat berättade en lärare lite för mig kring hur hon gör i sitt klassrum. ”Det är ju många saker vi redan gör i våra klassrum som kan kopplas till detta med programmering. Vi brukar titta på ett avsnitt av UR´s program Programmera mera och sedan göra vi andra aktiviteter kopplade till det. Sist hade vi svenska efteråt och sorterade adjektiv, substantiv och verb, för sortering är ju också en del av att programmera.”  Både den delen i reflektionen som visar på hur programmering kan vara en del av ett annat projekt och bara är ett sätt att lösa problem och att vi kopplar ihop sådant vi redan gör som går att koppla till programmering och visar på det för våra elever tror jag är nyckeln till att detta med programmering inte ska bli ytterligare något som ska läggas till i undervisningen.

Vi avslutade med att fundera över om det fanns intresse av att fortsätta dessa träffar och som jag uppfattade det så finns det ett sådant intresse. Jag kommer att lägga ut datum i kalendariet på www.pedagogsundsvall.se  under kommande vecka. Vill du också vara med? Varmt välkommen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *